Välkommen 2019

Så har 2019 anlänt och det med solsken och plusgrader. Om man bortser från ishalkan har dagen varit alldeles utomordentligt lämpad för utevistelse. Och så blev det, jag inledde 2019 på samma sätt som jag avslutade 2018 – med en promenad.

Väg
2019 års första promenad på nya ”vägar”

Än så länge är 2019 ett alldeles oskrivet blad men visst finns det lite planer på att göra annat än att bara jobba även om jag nog får inse att jobbet kommer att ta en stor del av min tid. I februari bär det iväg till Teneriffa för en veckas semester med, förhoppningsvis, lite sol och värme.

Även våren kommer sannolikt att innebära en resa söderöver, sonens sambo ska plugga i Rom i tio veckor och vi måste naturligtvis hälsa på henne. Jag gissar att sonen kommer att åka fler gånger än så under våren, de är ju fortfarande nykära och tio veckor är ju oceaner av tid för ett ungt par.

Lada
Lada – daterad långt tidigare än 2019

Därefter väntar en ännu helt oplanerad sommarsemester, med tanke på det farande jag tänker ägna resten av året åt så gissar jag att jag får fira den på hemmaplan. Nu är ”hemester” inte att förakta det heller så jag har inga som helst problem med den preliminära planeringen.

Framåt nästa vinter så fyller jag själv lite ”halvjämnt” och jag kan nog tycka att det skulle vara trevligt att tillbringa den dagen (och några fler dagar) någonstans där det är lite varmare i början av december än vad det är här på hemmaplan. Än så länge har jag inga som helst planer på vart i världen det kan tänkas vara men det löser sig alldeles säkert vad det lider 😉

Utöver det hinner jag nog inte så mycket mer än att jobba och umgås med mina nära och kära, hämta lite kraft ur naturen, ”utflykta” lite och försöka ta hand om mig själv efter bästa förmåga. Med tanke på hur fort tiden går numera så gissar jag att även år 2019 tar slut i ett nafs!

En innehållsrik semester…

En innehållsrik semester börjar gå mot sitt slut. Lite kluven över det faktumet är jag allt. Jag gör mig nog bäst som ledig om jag ska vara ärlig!

Samtidigt gillar jag i stor utsträckning mitt jobb (lite kluven till det också faktiskt) och utan jobb att relatera till skulle jag nog inte tycka att ledigheten var lika skön. Skön javisst, men inte lika skön. Med ledighet på heltid blir ju det också vardag och inte den guldkant det är nu, men å andra sidan skulle jag nog gilla och vara väldigt nöjd med den vardagen ändå 😉

Som jag inledde inlägget har det varit en innehållsrik semester, vi har farit och flängt både hit och dit. Allt det där vi skulle ha gjort på hemmaplan har i stort sett lagts i malpåse, inledningsvis på grund av värmeböljan som medförde att man helt enkelt inte orkade och senare för att lusten inte infunnit sig. Allt farande har dock medfört att det blivit en rejält dyr semester, att fara runt som vi gjort blir nog dyrare än vilken utlandssemester som helst. Men å andra sidan har det varit värt det, vi har haft ganska kul trots allt!

Jag tänker inte ens försöka räkna upp vad vi roat oss med, har du läst här på bloggen så har du ändå ganska bra koll. Denna sista vecka bestämde jag mig för att ta det lite lugnt och hålla mig någorlunda på hemmaplan – vilket resulterat i att jag börjar bli lite sugen på att jobba igen. Jag fick väl helt enkelt tråkigt 😉

Här följer ett litet urval av semesterfoton i repris, en bråkdel av vad som faktiskt fotats!

Som svampar ur jorden…

Att något ”växer upp som svampar ur jorden” är ett välanvänt uttryck (googla det så får ni se själva). Just nu fungerar uttrycket faktiskt väldigt väl på just… svamp!

Sista semesterdagen för den här gången har i stor utsträckning tillbringats utomhus (som sig bör). Vädret var lite mer välvilligt inställt till utevistelse än vad det var igår då regnet öste ner i princip hela dagen. För att spinna vidare på inledningen av inlägget så växer svamparna just nu upp som svampar ur jorden 😉 De senaste veckornas regnskurar börjar verkligen märkas av i skog och mark!

Förmiddagspromenad

Lite mulet, men varmt, väder lockade ut mig redan tidigt (för att vara mig) på förmiddagen. Perfekt promenadväder och det kan jag ju, som ni vet, inte motstå!

Naturen är i ständig förändring men nu går det fort, allt laddar om – för höst eller för kommande år beroende på vart man tittar. Själv börjar jag också ladda om, för en jobbhöst. Sista semesterveckan har tagit sin början och tro det eller ej men jag börjar bli ganska rastlös. Mest för att jag börjat fundera över hur mycket som har hopats på jobbet, utan den funderingen hade jag nog kunnat roa mig länge utan att bli det minsta rastlös 😉

Ute på åkrarna råder det febril aktivitet, som det ser ut får de flesta in sina skördar utan att störas nämnvärt av det regn som kommit. Nu är väl inte skördarna vad de borde vara, torkan har satt sina spår även där.

Vissa ligger verkligen i, jobbar dubbelt kan man säga. Hasselbusken jobbar hårt för att dels ro årets ”skörd” i land samtidigt som den förbereder sig för vad som komma skall – nästa vår alltså!

Med det är jag redo att ta itu med vad denna dagen bär med sig i övrigt. Några direkta planer har jag inte, det reder sig nog ändå 😉

Vid Dalälvens strand

Ju längre semestern fortskrider desto bättre blir jag på att bara vara. På att låta livet bara flyta förbi utan att hetsa upp mig eller känna rastlöshet. På att vara just här, just nu. En härligt avkopplande känsla!

Igår kväll var det bara jag och älven, en härligt skön kvällspromenad och tid att bara vara – just där och just då. Den här gången gick jag längs Dalälven i Österfärnebo. Man kan tro att jag hoppat på den nya heta trenden för stressade svenskar (trenden är alltså friluftsliv) men faktum är att vistas i naturen alltid varit mitt sätt att koppla av!

Blommor vid älven

Dalälven Färnebo