Promenad i vackert vinterväder

De två arbetsdagarna raskades av i en rasande fart och nu stundar fyra lediga dagar igen. Vad passar bättre än en promenad, särskilt som vintervädret visade sig från sin bästa sida idag.

Några minusgrader och lite solsken mellan molnen ger en känsla av vårvinter men jag får nog inse att jag får vänta länge på våren, vinter kommer det att vara några månader till. Fotolusten vill inte riktigt infinna sig och det är väl som det ska vara får jag förmoda även om det känns lite ovant. Just nu känns det som om det mesta här hemomkring redan är förevigat, jag antar att lusten återvänder så snart något nytt och roligt att fota dyker upp 😉

Moln
Moln kan anta fantastiska skepnader – här bygger de torn
Långt borta
Långt, långt på andra sidan åkrarna går hästarna i sin hage. Här fick kameran anstränga sig till det yttersta med full zoom vilket kan vara en av anledningarna till kvaliteten på fotot 🙂

Vardagen kallar på uppmärksamhet

Julen 2018 är numera passerad och vardagen kallar på uppmärksamheten för en stund. Själv ska jag återgå i arbete idag medan förmodligen flera av er är fortsatt lediga (eller lediga på heltid vilket jag ibland kan avundas en aning).

Jag fick ju en dryg veckas ledighet före jul så det är egentligen inte särskilt synd om mig även om jag känner mig lite gnällig så här på morgonkvisten när jobbet väntar. Nu ska jag inte klaga alltför mycket, det rör sig om två jobbdagar på halvfart (får jag tro men det vet man aldrig så här på förhand) innan ännu en lite längre sammanhängande ledighet hägrar. Den ledigheten kommer sig av nyåret men jag passar på att utnyttja ledigheten till en födelsedag som händelsevis råkar sammanfalla med nyåret också. Somliga har det med andra ord alltid lite festligt och högtidligt på födelsedagen – vare sig de vill det eller ej 😉

Men nu är det hög tid att jag ger mig iväg mot jobbet och tar tag i en av de två arbetsdagarna som ligger framför mig. Risken att det är rejält halt på vägarna är överhängande. Efter två dagar med plusgrader och igår även en del regn har det frusit på igen så jag tänker att resan till jobbet får ta den tid den tar, att stressa i sånt väglag skulle bara vara dumt!

Tar ledigheten på största allvar

Ingen kan påstå annat än att jag tar min ledighet på största allvar. Idag lämnade jag huset för första gången sedan i fredags. En sanning med viss modifikation, för huset har jag trots allt lämnat men kanske inte hemmet. Jag har ju trots allt vistats en del utomhus som ni sett på bild.

Inte för att jag kan påstå att jag gett mig ut på några spännande äventyr idag heller men jag tog mig i alla fall både till affären och till bensinstationen. Förutsättningarna för att slippa svälta och att kunna ge mig av när jag vill vart jag vill har därmed ökat dramatiskt. Nu får jag nog erkänna att risken för svält kanske inte var direkt överhängande, frysen är välfylld så det räcker och blir över. Men ändå, det känns gott att ha fyllt på lite.

Nu har det inte varit en helt enkel resa att komma ner i varv. I måndags klättrade jag nästan på väggarna här hemma, en rastlöshet utan dess like satte in. Men jag behöver igenom det för att kunna landa i en lite mer avkopplad tillvaro. Jag kan lova att ledigheten inte känns ett dugg stressande eller ”rastlöshetsutlösande” längre. Ett gott tecken att jag fortfarande kan komma ner i varv på en rimlig tid.

Här kommer några bevis för att jag faktiskt tagit mig utanför dörren under dagarna som gått – även om jag givetvis kunnat fota dessa genom ett fönster, men så är nu inte fallet. Båda fotona är från igår när jag var igång att fota småfåglarna igen.

Ännu en gråsiska fångad på bild, de tycks trivas bäst på marken!
Nötväckan håller fast vid trädstammen om den kan – det går ju att sträcka sig för att nå det man vill nå.

Uppe med tuppen

Nog är det väl märkligt. En ledig dag som denna är jag uppe med tuppen. De dagar jag ska jobba kan jag sova hur länge som helst (känns det som i alla fall). En märklig, men kanske naturlig, ordning kan tyckas.

Min förhoppning om sovmorgon är därmed skrotad, som det ser ut kommer inte heller min förhoppning om en solig och lite kall vinterdag att infrias. Än har inte mörkret lättat men jag kan redan nu konstatera att det är regn och plusgrader, inte det väder jag hoppats på med andra ord.

Å andra sidan är det inte ett dugg synd om mig. Jag kan lägga mig och vila när lusten faller på och jag behöver inte gå ut och traska runt i naturen om jag inte vill det. Med andra ord är det dags att sluta klaga och ta tag i den lediga dag som ligger framför mig 😉

Vad jag hoppats få se!
Vad jag förmodligen får se om jag pallrar mig ut!

Regnruskigt vinterväder

Här råder det riktigt trist vinterväder, regn och rusk i kombination med blåst gör ingen glad. Men det stundar en helg med ett par lediga dagar vilket i alla fall gör livet lite roligare.

Den här helgen får jag vika till lite hushållsarbete. Det var inte igår det blev ordentligt städat här hemma så det är sannerligen på tiden. Lite adventsprylar ska jag väl också få upp, jag hade tänkt hinna lite sånt i veckan som gått men jobbet har tagit lite för mycket av min tid. Men vad gör det? Förr eller senare kommer prylarna fram och ingen kan i alla fall påstå att jag tjuvstartade adventsfirandet 😉

Som det ser ut ska regnrusket fortsätta hela helgen så jag kan nog känna att det är lika gott att tillbringa helgen inomhus! Lite adventsljus lyser nog upp tillvaron en aning vilket sannerligen kan behövas i det urtrista mörker som råder just nu. Den soliga, frostiga och härliga helgen som gick får jag minnas genom fotona jag tog och här kommer ett av dem i repris!

Så rackarns trött

Nu är jag så rackarns trött. Höstmörkret, kylan och alldeles för mycket jobb sätter sina spår. Bara allt jobb skulle vara nog för att bli trött, det andra kommer med som ”grädden på moset” om än i en inte alltför positiv bemärkelse.

Det låter väl inte klokt att jobba så mycket som jag gör men just nu är vi inne i en hektisk period på jobbet. Ingen ursäkt egentligen men mitt i allt slit så tycker jag att det är förskräckligt roligt. Och just det är väl kanske få förunnat. Att fortfarande efter tio år på samma arbetsplats fortfarande kunna tycka att jobbet är vansinnigt roligt!

Om man bara kan hitta en sund balans mellan allt jobb och en fritid som ger utrymme för återhämtning så är det nog ingen större fara. Men det är väl där jag brister en aning är jag rädd. Jag har lite svårt att skapa den där tiden för återhämtning. Inte kan jag skylla på någon annan heller, jag styr ju faktiskt mitt jobb helt och hållet själv!

Nåväl, jag kanske får lite hjälp på traven trots allt. I morgon är jag inkallad till chefen för ett ”allvarligt samtal”. Hon tycker att jag jobbar lite för mycket så jag vet redan vad det samtalet kommer att handla om. Och inte behöver jag hennes hjälp för att komma tillrätta med det heller. Jag har redan planerat in 14 lediga dagar i följd i anslutning till julen. Men visst är jag innerst inne lite glad för att hon bryr sig 🙂

Men trött blir jag lik förbaskat och nu är det hög tid att göra något åt det – sängen väntar på en trött, hårt arbetande ”tant”!

En extraledig dag!

Nu ser jag fram emot en extraledig dag som lägligt nog infaller i morgon. Jobbet har tagit lite för mycket av min tid i anspråk på senare tid så nu är den banne mig dags för lite återbetalning av investerad tid – med ränta 😉

Mitt jobb har ju den lilla egenheten att det inte riktigt går att styra, jag har också så kallad ”förtroendearbetstid” eller ”oreglerad arbetstid” – vilket du vill. Det innebär att jag i princip måste jobba när det behövs – å andra sidan behöver jag inte jobba när det inte behövs. Det senare infaller väldigt sällan dessvärre. Jag har numera börjat bestämma lite själv när jag tycker att det inte behövs och förväntar mig helt krasst att min arbetsgivare instämmer i mina val. Nu har jag bestämt mig för att i morgon är en dag jag inte behöver jobba och så får det bli!

För morgondagen är planen en skön sovmorgon med en därpå följande slö start. Sen får vi se vad dagen bjuder på, något problem att sysselsätta mig kommer jag inte att ha det är då ett som är säkert. Men det bästa är förmodligen stunden just nu – när jag har allt kvar att se fram emot 😉

Reprisfoto från en annan ledig dag!