Skekarsbo vid Färnebofjärden

Efter turen till Ingbo källor åkte vi vidare mot Skekarsbo, en utsiktsplats i Färnebofjärdens nationalpark. En färd på smala vintervägar genom skogarna utanför Tärnsjö.

Det var inte utan att jag höll i hatten (hade gjort om jag haft någon i alla fall) och bad till gudarna om att jag inte skulle möta någon på de smala och hala småvägarna. Det gjorde vi nästan inte heller, en enda bil och den mötte vi lämpligt nog när vi nästan var framme och vägen var bred och fin.

dalälven vid skekarsbo
Utsikt från bilparkeringen

Här inne i fjärden, eller viken vilket det nu är, har isen nästan lagt sig helt på Dalälven. Jag förmodar att, om kylan fortsätter, det inte dröjer länge förrän isen lagt sig ordentligt och man kan se folk ute och åka skridsko eller skidor över isarna. Inget för mig, ska jag ge mig ut på isarna vill jag försäkra mig om att det är bottenfruset först 😉

bryggan vid skekarsbo

båtplats vid skekarsbo

Översnöad båt

Vid Skekarsbo finns också ett utsiktstorn, Skekarsbotornet, från vilket man ska kunna se i princip hela nationalparken. Tornet är 20 meter högt och mäter 97 meter över havet från högsta plattformen. Inget för mig som är höjdrädd med andra ord – jag fick nöja mig med vyerna i marknivå.

Översnöade bojar
De här bojarna flyttar sig inte någonstans innan våren anländer 🙂

Jag måste medge att jag är inte helt säker på stavningen här, på vissa ställen kan man läsa Skekarsbo och på andra Skekarbo. Jag har valt den förstnämnda stavningen av den anledningen att det är vad nationalparkens hemsida valt att använda.

Med det vände vi hemåt, nöjda och belåtna efter dagens naturupplevelser. Som lite kuriosa kan jag berätta att jag också fick se två örnar (vid olika tillfällen). Några foton kan jag inte bjuda på för naturligtvis dyker de upp när jag kör bil, fotografering vid dessa tillfällen är klart olämplig. Vi tror hur som helst att det var havsörn vi fick beskåda, mäktiga fåglar minst sagt.

En höstdag vid Gysinge – Sevedskvarn

Vår söndagsfototripp till Gysinge fortsätter, här bjuder jag på lite foton från Sevedskvarn som ligger alldeles invid Gysinge. 

Tidigare under dagen besökte vi både de gamla järnvägsbroarna och bruksområdet innan vi slutligen landade här vid Sevedskvarn.

Sevedskvarn
Här är vyn som möter dig när du kliver ur bilen vid parkeringen, till höger hittar du ett vindskydd och grillplats och stiger som leder dig bort mot älvängarna.
Reflektioner i Dalälven
Det går inte så fort att ta sig fram här, många är platserna man bara måste stanna till vid och njuta av utsikt och natur!
Strand vid Sevedskvarn
Det finns många sätt att ägna sig åt ”mindfulness” men det här är nog det sätt som passar mig allra bäst!
Utsikt från älvängarna
Längre fram längs stigen når man älvängarna och vassen växer hög! Stigen fortsätter dock vidare längs älven för den som önskar ge sig ut på vandring!
Stilla Dalälv
Stilla flyter älven fram – i vart fall ner till forsarna som återfinns nedströms (till vänster sett från det här perspektivet).
Magiska reflektioner
Vägen tillbaka kantades av de mest fantastiska reflektioner i älvens stilla vatten, kan en höstdag bli bättre?

Men vad är Gysinge och Sevedskvarn egentligen mest känt för? Sin vackra natur? Eller älvens variationer mellan ”stilla älv” och forsar? Nej det är nog för de här rackarna;

Mygga
Aedes Sticticus – Översvämningsmygga, en hårt arbetande lite myggrackare som sticker först och frågar vem man är sen! Här avfotad från en informationsskylt som står längs älvkanten i Sevedskvarn.

I år, liksom flera år bakåt i tiden och om finansiering finns fram till år 2020 (sen måste nytt tillstånd utfärdas), bekämpas dock de små rackarna med en biologisk bekämpningsmetod för att göra tillvaron dräglig för både människor och djur i trakterna. Just Sevedskvarn tillhör nog ytterkanten av bekämpningsområdet då det är ”huvudentrén” till Färnebofjärdens nationalpark, inom nationalparksområdet får myggen endast delvis bekämpas.

De flesta bilderna gör sig bättre i större storlek – klicka på dem för att se dem i större format!