Skekarsbo vid Färnebofjärden

Efter turen till Ingbo källor åkte vi vidare mot Skekarsbo, en utsiktsplats i Färnebofjärdens nationalpark. En färd på smala vintervägar genom skogarna utanför Tärnsjö.

Det var inte utan att jag höll i hatten (hade gjort om jag haft någon i alla fall) och bad till gudarna om att jag inte skulle möta någon på de smala och hala småvägarna. Det gjorde vi nästan inte heller, en enda bil och den mötte vi lämpligt nog när vi nästan var framme och vägen var bred och fin.

dalälven vid skekarsbo
Utsikt från bilparkeringen

Här inne i fjärden, eller viken vilket det nu är, har isen nästan lagt sig helt på Dalälven. Jag förmodar att, om kylan fortsätter, det inte dröjer länge förrän isen lagt sig ordentligt och man kan se folk ute och åka skridsko eller skidor över isarna. Inget för mig, ska jag ge mig ut på isarna vill jag försäkra mig om att det är bottenfruset först 😉

bryggan vid skekarsbo

båtplats vid skekarsbo

Översnöad båt

Vid Skekarsbo finns också ett utsiktstorn, Skekarsbotornet, från vilket man ska kunna se i princip hela nationalparken. Tornet är 20 meter högt och mäter 97 meter över havet från högsta plattformen. Inget för mig som är höjdrädd med andra ord – jag fick nöja mig med vyerna i marknivå.

Översnöade bojar
De här bojarna flyttar sig inte någonstans innan våren anländer 🙂

Jag måste medge att jag är inte helt säker på stavningen här, på vissa ställen kan man läsa Skekarsbo och på andra Skekarbo. Jag har valt den förstnämnda stavningen av den anledningen att det är vad nationalparkens hemsida valt att använda.

Med det vände vi hemåt, nöjda och belåtna efter dagens naturupplevelser. Som lite kuriosa kan jag berätta att jag också fick se två örnar (vid olika tillfällen). Några foton kan jag inte bjuda på för naturligtvis dyker de upp när jag kör bil, fotografering vid dessa tillfällen är klart olämplig. Vi tror hur som helst att det var havsörn vi fick beskåda, mäktiga fåglar minst sagt.

Höst längs järnvägsbanken

I lördags tog jag mig en liten promenad längs järnvägsbanken på södra sidan om Dalälven. De bilder ni tidigare sett därifrån är från den norra sidan av älven. Omväxling förnöjer sägs det!

Nu får jag erkänna att det mesta är sig likt vilken sida av älven man än väljer men den södra sidan bjuder på en betydligt mycket längre promenad vilket kändes välbehövligt efter pizzan jag tryckte i mig en stund innan!

Krokigt
Utsikt vid en av de mindre broarna – en krokig älv
Längs järnvägen
Utsikt från en av de mindre järnvägsbroarna
Vid järnvägsbron
Framme vid den största och längsta av broarna – den såg ni på bild från andra hållet för någon vecka sedan!

Det var också längs den gamla järnvägsbanken som jag insåg att det ibland är lätt att missa skogen för alla träd! Just den skog ni ser på bilden är en del av de svämskogar som finns runt älven och som är en del av naturreservatet. Jag förmodar att dessa björkar är den sort som kallas glasbjörk då den tydligen gillar att växa på våt och dåligt dränerad mark – vilket är fallet här!

Björkstammar
Svårt att se skogen för alla träd! (reprisfoto)

Mer från Gysinge

Här kommer lite överblivna foton från helgens tur till ett höstfagert Gysinge. Fotoskörden blev rejäl och först nu har jag hunnit gå igenom alla foton jag fick med mig hem.

Som ni redan förstått finns det mycket att se, uppleva och njuta av i Gysinge med omnejd men visste ni att man också kan hitta roliga små utställningar inomhus? Nu vistades vi mest utomhus men ett och annat nedslag inomhus blev det också.

Smedsbostaden
Som här där man kan se hur en typisk smedsbostad såg ut på tiden det begav sig.
Gysinge bruk klockstapel
Men som jag nämnde ovan så passade vi på att vistas utomhus till största delen, bäst att passa på medan höstvädret visar sig från sin mer trevliga sida!
Liten fors i Gysinge
Här ser ni den lilla forsen bakom Krokiga Smedjan och masugnen som finns på bruksområdet. En konstgjord avledning av älven gissningsvis för att dra nytta av vattnets kraft.
Hortensia Gysinge
Och slutligen ytterligare en hortensia från parken framför herrgården, den första hittar du i inlägget Gysinge bruk.

Med det är min fotoserie från Gysinge och Sevedskvarn slut för denna gång. En kvalificerad gissning från min sida är att foton från just Gysinge kommer att dyka upp här på bloggen igen 😉

Fotona gör sig – som vanligt – bättre i större storlek. Klicka på dem för att se dem i större format.

En höstdag vid Gysinge – Sevedskvarn

Vår söndagsfototripp till Gysinge fortsätter, här bjuder jag på lite foton från Sevedskvarn som ligger alldeles invid Gysinge. 

Tidigare under dagen besökte vi både de gamla järnvägsbroarna och bruksområdet innan vi slutligen landade här vid Sevedskvarn.

Sevedskvarn
Här är vyn som möter dig när du kliver ur bilen vid parkeringen, till höger hittar du ett vindskydd och grillplats och stiger som leder dig bort mot älvängarna.
Reflektioner i Dalälven
Det går inte så fort att ta sig fram här, många är platserna man bara måste stanna till vid och njuta av utsikt och natur!
Strand vid Sevedskvarn
Det finns många sätt att ägna sig åt ”mindfulness” men det här är nog det sätt som passar mig allra bäst!
Utsikt från älvängarna
Längre fram längs stigen når man älvängarna och vassen växer hög! Stigen fortsätter dock vidare längs älven för den som önskar ge sig ut på vandring!
Stilla Dalälv
Stilla flyter älven fram – i vart fall ner till forsarna som återfinns nedströms (till vänster sett från det här perspektivet).
Magiska reflektioner
Vägen tillbaka kantades av de mest fantastiska reflektioner i älvens stilla vatten, kan en höstdag bli bättre?

Men vad är Gysinge och Sevedskvarn egentligen mest känt för? Sin vackra natur? Eller älvens variationer mellan ”stilla älv” och forsar? Nej det är nog för de här rackarna;

Mygga
Aedes Sticticus – Översvämningsmygga, en hårt arbetande lite myggrackare som sticker först och frågar vem man är sen! Här avfotad från en informationsskylt som står längs älvkanten i Sevedskvarn.

I år, liksom flera år bakåt i tiden och om finansiering finns fram till år 2020 (sen måste nytt tillstånd utfärdas), bekämpas dock de små rackarna med en biologisk bekämpningsmetod för att göra tillvaron dräglig för både människor och djur i trakterna. Just Sevedskvarn tillhör nog ytterkanten av bekämpningsområdet då det är ”huvudentrén” till Färnebofjärdens nationalpark, inom nationalparksområdet får myggen endast delvis bekämpas.

De flesta bilderna gör sig bättre i större storlek – klicka på dem för att se dem i större format!

Gysinge bruk

Igår besökte vi Gysinge för att se det i höstskrud. Kanske inte så färgstarkt som vi trott men vad gör det – Gysinge är vackert ändå!

Vi begav oss inledningsvis till de gamla järnvägsbroarna och fick oss en riktigt skönt höstpromenad. Därefter stod självaste bruket på agendan där vi också tog oss en liten fika vid Café Udden. Sämre kan man ha det en vanlig höstsöndag!

Skyltat
Skyltning för den vilsne – här hittar du vägledning för att ta dig runt Gysinge bruk.
Så långt ögat når
Mängder med gamla brukslängor kan du hitta här – längor så långt ögat kan nå!
Krokiga smedjan
Baksidan av Krokiga Smedjan – byggd för att följa älven, eller är älven ”omstyrd” för att följa byggnaden? Det får jag nog aldrig veta 🙂
Bro i Gysinge
I Gysinge är det gott om broar. Gångbroar – som här på bild – men också gamla järnvägsbroar och nygamla och gamla broar för biltrafik.
Nya fördämningar
Här och där pågår arbete med att göra nya ”fördämningar” i älven till nytta för vissa fiskarter. Här på bilden är en av de nya ”fördämningar” som gjorts, denna precis utanför Café Udden och alldeles ovanför forsarna.
Samling vid kanten
Lönnlöv i Dalälven
Under lönnen
Lönnlöv innan de trillat i älven 😉

Hösten till trots är det många blommor som ännu tycker att livet är värt att leva och jag kan som vanligt inte motstå att fånga dem på bild!

Blomster i Gysinge
Något slags hortensia som växer framför herrgårdsbyggnaden.
Blomster i kvarnen
Höstgula blomster i den gamla kvarnen
Baldersbrå
Baldersbrå vid älvkanten

För att se fotona i större storlek – klicka på dem! Än är det inte riktigt slut på foton från Gysinge med omnejd, fler foton från Sevedskvarn kommer inom kort!

Vid Gysinge järnvägsbroar

Idag bar det iväg norröver mot Gysinge. Inledningsvis gick vi en tur längs den gamla järnvägsbanken och över de gamla järnvägsbroarna. Vi var inte ensamma om den idén, leden var full med folk. Att jag skriver att leden var full med folk är helt enkelt för att sträckan vi gick är en del av Gästrikeleden. 

Särskilt många foton på broarna blev det inte, det finns ju så mycket annat spännande att upptäcka och se 😉

Järnvägsbro
Gamla järnvägsbroarna i Gysinge, en del av Gästrikeleden.
Skylt järnvägsbroar
Här går man på egen risk – inte skylla på någon annan om man trillar i med andra ord 😉
Längs järnvägsbanken
Den gamla järnvägsbanken kantas allt som oftast av Dalälven och vacker växtlighet!
Bostad vid älven
Inte så dumt ställe att bo på, vackrare utsikt än från det här huset kan jag nog knappast tänka mig!
Skog längs älven
Höstfärgat i skogen längs älvkanten – men inte alls så färgrikt som vi tänk och trott!
Tredelad svamp
Svamp direkt ur den gamla trädstammen som fallit omkull – om jag inte är helt fel ute så är det en Biskopsmössa
Svamp ur stocken
Man kan – enligt Wikipedia – skilja på den ”vanliga” Biskopsmössan och den lömska Biskopsmössan utifrån växtplats – den vanliga växer ofta på gamla, murknande trädstammar. Den lömska är – så klart utifrån namnet – giftigare än sin namne. Men jag skulle å andra sidan inte äta någon av dem för giftiga är de båda två 😉

Klicka på fotona så ser du dem i en större variant. Fler foton från Gysinge kommer inom kort!

Vid Dalälvens strand

Ju längre semestern fortskrider desto bättre blir jag på att bara vara. På att låta livet bara flyta förbi utan att hetsa upp mig eller känna rastlöshet. På att vara just här, just nu. En härligt avkopplande känsla!

Igår kväll var det bara jag och älven, en härligt skön kvällspromenad och tid att bara vara – just där och just då. Den här gången gick jag längs Dalälven i Österfärnebo. Man kan tro att jag hoppat på den nya heta trenden för stressade svenskar (trenden är alltså friluftsliv) men faktum är att vistas i naturen alltid varit mitt sätt att koppla av!

Blommor vid älven

Dalälven Färnebo

Döda fall och gammal skogsbrand

Denna dag inleddes med lite pyssel här hemma, innan värmen blev alltför påfrestande hann jag städa av altanen och fixa lite smått och gott. Men, orken att göra sådant varar inte så länge. Redan vid 10-tiden blir det för varmt för att orka med några som helst fysiska ansträngningar. Efter en stunds funderande tog vi med oss både grannar och släkt och gav oss ut på tur – helt utan något egentligt mål.

Döda fallet

Först hamnade vi i Avesta där vi bland annat knallade ner till Döda fallen. Här har det en gång för länge sedan (typ för 7000 år sedan) funnits flera vattenfall men sedan Dalälven brutit en ny fåra har fallen Stora, Lilla och Södra helvetet torrlagts. Intressanta namn på de fallen må jag säga – jag får intrycket att de inte varit särskilt omtyckta 😉

Efter detta stod det mat på agendan och vi hamnade på ett ganska mysigt litet ställe – Restaurang Mythos – inne i centrala Avesta. Efter en stunds dividerande, och med tanke på alla skogsbränder som pågår överallt i vårt avlånga land, bestämde vi oss för att besöka Hälleskogsbrännans naturreservat beläget en bit ifrån t.ex. samhället Västerfärnebo. Det är en ganska skrämmande syn när vi åker mot det utsiktstorn som byggts upp – kilometer efter kilometer av bränd skog…

Alla som ens tänker tanken att använda en engångsgrill eller slänga ut en glödande cigarettfimp i den numera kruttorra naturen borde verkligen göra ett studiebesök till någon av de parker och reservat som byggts upp i detta område. Det borde rimligen väcka lite tankar på vad som kan inträffa om det börjar brinna i skogarna.

Hälleskogsbrännans naturreservat är något så ovanligt som ett tillgänglighetsanpassat naturreservat. Fram till utsiktstornet ni ser nedan leder en lång, mycket lång, ramp i anpassad lutning så att någon i rullstol relativt enkelt kan ta sig upp för egen maskin. Tornet i sig är dock endast försett med trappor men utsikten var slående även nedanför tornet. Handikappanpassade toaletter fanns det också både längs spången upp liksom vid parkeringen. En eloge till vilken myndighet som nu byggt allt detta!

Utsiktstorn

Men även om utsikten från tornet och utsiktsplatsen nedanför tornet var både fascinerande och skrämmande så såg vi också sådant som skrämde oss än mer att se…

Skogsbrand Öjesjön

… nämligen en rökpelare från en ny skogsbrand vid Öjesjön (en del av det gamla brandområdet många kilometer från där vi befann oss) som brutit ut under eftermiddagen. Just då, när vi stod och såg rökpelaren, beräknades 25 000 kvadratmeter skog brinna enligt media. Ytterligare två skogsbränder utbröt under eftermiddagen i närheten av Sala men de såg vi inte röken av. Vi tog en omväg därifrån för att inte hamna i vägen för några räddningsfordon eller liknande, jag gissar att det är tillräckligt många nyfikna i vägen ändå!

Lite nytt lärde jag mig också under resans gång som till exempel vilket trädslag som bäst står emot en skogsbrand – svaret hittar du här!

Kvällen avslutades sedan med en mjukglass och lite småprat här hemma i byn innan var och en pallrade sig hem till sitt – de flesta av oss för att försöka kyla ner en aning inomhus innan det är dags att krypa i säng!

En kväll vid älven

Gårdagen var – liksom denna dag – olidligt varm. Vi tog en tur in till Uppsala för att sen krascha i soffhörnet här hemma, helt dränerade på energi. Men en siesta i värmen gör gott så framåt sena eftermiddagen fick vi lite liv i våra gamla kroppar igen. En fikakorg packades och sen bar det iväg mot älven. Denna kväll hamnade vi på Ön, närmare bestämt vid Sandsnäs. Vi hittade en egen liten vrå av världen (eller i alla fall stranden) och ägnade några timmar åt att njuta av livet!

Har man inte annat att roa sig med så kan man alltid betrakta fåglarna. De höll igång och som vanligt när det kommer till måsfåglar så drog de sig inte för att tigga lite mat. Nu fick de inget av oss men jag lovar att de som hänger vid den här stranden är minst sagt välgödda!

Vad det rör sig om för sorts fåglar ska ni inte fråga mig om. Jag gissar på att det är en alldeles vanlig mås men jag antar att Melker eller John är bättre lämpade att precisera det närmare!

Efter ett dopp i älven och lite gofika vid stranden kunde vi ge oss hemåt igen och känna att värmen ändå inte är så tokig – men det var då det, den känslan är faktiskt redan glömd 😉

Sevedskvarn i maj

Här kommer sista inlägget från vår Kristi himmelsfärdsdagsturné. Många stopp och ännu fler foton blev det!

Sevedskvarn är en vacker plats alldeles i närheten av Gysinge, det var också här vid Sevedskvarn jag fotade den häckande kanadagåsen. En gång i världen fanns här en vattenkvarn men numera är platsen mest känd för sin vackra natur. Här, precis på gränsen mellan Uppland och Gästrikland, har jag tillbringat många timmar med att ”bara vara” och njuta av vad naturen har att erbjuda! Och njöt var precis vad jag gjorde när jag på Kristi himmelsfärdsdag var där på en liten visit.

Landskapsgräns

Tar jag till höger om landskapsgränsen trillar jag i älven i Uppland och tar jag till vänster trillar jag i älven i Gästrikland. Går jag rakt fram trillar jag i älven på landskapsgränsen. Hur jag än väljer blir jag blöt! Så jag tog det säkra före det osäkra och gick tillbaka upp på bron för att hålla mig torrskodd 😉

Gamla brofästen nygammal bro

Här syns resterna av en av de riktigt gamla broarna (bara brofästena finns kvar) i gott sällskap av en mer nygammal bro. Den nya bron (som vid det här laget har ganska många år på nacken) går några kilometer österut.

Nygamla bron över älven

Ännu en av de nygamla broarna. Är det något det finns gott om i Gysinge så är det broar, gamla, nygamla och relativt nya 🙂

Plats för picnic

Picnic på ett brofäste i det gröna. Motsvarande ände av den gamla bron syns i bakgrunden av landskapsstenen högst upp i inlägget.

Sevedskvarn

Som jag ovan nämnde bjuder Sevedskvarn på vacker natur i stora mängder. Alldeles till höger finns ett vindskydd med grillplats med en helt klart rofylld utsikt över älven där den flyter fram. Jag tänkte först skriva att älven ”stilla flyter fram” men med det höga vattenstånd som är nu så är det inte riktigt sant, vattnet forsar i stället fram med en oanad hastighet.

Vattenmassor vid Sevedskvarn