Amaryllis

Julen står snart för dörren och julblommorna börjar göra entré här hemma. Det är ju inte alldeles ovanligt att jag får en och annan julblomma i födelsedagspresent, kanske inte så konstigt när man som jag fyller år i december.

Detta året är på så sätt många andra år likt och jag fick en fantastisk amaryllis av svärmor i söndags. Nu har den bestämt sig för att det är dags att börja visa sin skönhet för omvärlden. På fotot här nedan ser den nästan röd ut men i verkligheten är den snarare åt det lite rosa (eller rosaröda) hållet, lite annorlunda färg än vad jag är van vid – men inte mindre vacker för den skull!

Min födelsedagsamaryllis

När jag ändå var i farten passade jag på att föreviga krukprydnaden. Det är inte varje dag man hittar en så lättfångad domherre (får jag väl tro att det är meningen att den ska föreställa, Melker tycker dock den är mer lik en rödhake och han kan sina fåglar betydligt bättre än mig) 😉

Domherre (?) i blomkrukan

Årstidsförvirring

Efter en vecka med alldeles för mycket jobb har jag övergått till att jobba på halvfart på hemmaplan. Passande nog kikade solen fram, jag vet inte när jag såg den senast!

Nu när solen ändå var framme passade jag på att ta mig en tur i skog och mark – välbehövligt för både rygg och sinne! Men nog kan man bli förvirrad för mindre… årstidsförvirrad i alla fall! Och som om det inte var nog med årstidsförvirring så uppstår också en viss bloggförvirring då allt ser annorlunda ut helt plötsligt – men det återkommer jag till senare! Årstidsförvirring är vad som står på det här inläggets agenda!

Röllekan står i full blom trots att mitten på november vid det här laget passerats!
En rapsliknande blomma i full blom – trots att skördetiden sedan länge är passerad!

En somrig inledning på promenaden övergick med tiden till en mer höstlik känsla – kanske precis som det ska vara så här års?

Envis liten svamp tränger sig upp mellan de våta höstlöven
Här pågår det jakt – lite oklart vad som jagas men tydligen allt mellan vildsvin och älg

Det hela avslutades med en liten påminnelse om att vintern ändå står för dörren, en vinter som sägs bli ovanligt kylslagen och snörik. Om spåmännen har rätt i det blir vi nog varse om vad det lider!

Här blir det inget skoteråkande av – i vart fall inte om markägaren får bestämma!

Nu ska jag återgå till att försöka lista ut hur allt fungerar här på bloggen nu efter de förändringar som gjorts. Så här långt är jag inte övertygad om att jag gillar dem men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig på den punkten 😉

Sommarkänsla i november

November innebär inte bara gråväder och mörker, alldeles oavsett vad jag skrev i förra inlägget. Dagen till ära bjöd november på strålande väder, rent av med en gnutta sommarkänsla.

Efter gårdagens rejäla svacka med en hejdundrande huvudvärk och illamående som däckade mig från eftermiddagen fram till i morse så kändes det alldeles nödvändigt med lite frisk luft och rörelse. En promenad i det strålande vädret blev lösningen på det lilla bekymret!

Baldersbrå i november
Baldersbrå en strålande novemberdag

Droppar i solsken
Rester från gårdagens regn

Sommarkänsla i november
Vår eller höst – inte helt lätt att avgöra!

Trött men tapper
Lite trött och sliten men ännu i full blom!

Äppel päppel piron…

Det är inte utan den gamla barnramsan (eller räkneramsa som det visst också kallas) dyker upp i huvudet på mig i min ojämna – men numera vunna – kamp mot fallfrukten. Herrejösses vilket fruktår det varit i år.

Men skam den som ger sig brukar det heta och till slut vann jag den bittra kampen och gräsmattan är numera helt befriad från fallfrukten. Några envisa rackare hänger förvisso fortfarande kvar i träden men den mängden är marginell i förhållande till vad vi burit ut i skogskanten till rådjurens stora glädje. Själv kan jag känna mig nöjd med att helgens motion är i hamn, precis som förra helgen och helgen dessförinnan. Nu får jag väl försöka komma på någon annan bra motion framöver men det reder sig nog kan jag tro, snart är vintern här och snöskottningen med den. Innan dess blir det en hel del lövkrattande också så särskilt oroad över att motionstillfällena ska sina är jag inte 🙂

Blomstren i trädgården har minskat rejält, förmodligen på grund av de frostnätter vi haft. Frostnätter som känns ganska avlägsna nu när sommarvärmen har återvänt med stormsteg. En och annan tapper blomma finns dock kvar som mina krasse som stoiskt vägrade att blomma under sommarens torka men som tar igen det nu. Ganska små och ynkliga men inte desto mindre vackra!

Krasse
Höstblommande krasse

När jag ändå är i farten bjuder jag på ett krassefoto i repris från förra helgen också, även det en helg som i stor utsträckning tillbringades utomhus om än under kyligare förhållanden!

DSC00278
Ännu en höstblommande krasseblomma – fotad förra helgen

Klicka på fotona för att förstora dem – de gör sig oftast bättre i större format!

Sommarhjälte och röksvamp

En höstdag i trädgården var vad som bjöds en dag som denna, inledningsvis med fallfrukt och lönnlöv och senare med lite blomster och svamp. Svampen tillhör förvisso inte trädgårdsväxterna men den får hänga med på bild i alla fall!

DSC00278
En tapper sommarhjälte som blommar än, det har sina fördelar att växa under ett stort skyddande träd när höstfrosten smyger sig på 😉

Efter ett smärre slagsmål med en rosbuske nu på eftermiddagen tänker jag ägna resten av kvällen åt att slicka mina sår (inte bokstavligt talat så klart, tror det finns bättre sätt att ta hand om dem än att slicka på dem) 🙂

Runda svampar
Små runda svampar i skogsbacken bakom huset – vad jag kan googla mig till så är det gyttrad röksvamp som jag fångat på bild.

 

Vackra Vägvårdan

Dagens promenad ledde mig till en stort bestånd av Vägvårda – eller Cikoria som den väl egentligen heter. En gammal nyttoväxt som sägs hjälpa mot både gikt och gulsot, lider man nu inte av dessa åkommor kan man istället koka kaffe på Cikorians rot eller använda dess blad som sallad. Själv nöjer jag mig med att beundra den för nog är den bra vacker!

Cikoria
Cikoria – eller Vägvårda om du så vill

Vägvårda
Vägvårda med bonusfluga

En sväng i det fria!

Nationaldagen är inget vi direkt firar här hos oss, njuter av den gör vi dock. Den bjuder ju på en extra ledig dag! Idag avnjöts den, stundtals i alla fall, i det fria. Funderade ett tag på att åka iväg och göra något kul men insåg att jag njöt lika mycket av att bara vara 🙂

Veronika
Veronika, liten och oansenlig men rusigt söt – här med ett litet besök

Blomma
Här går jag bet på vilken blomma det är men någon form av klint får jag väl tro

Humla
En humla i full färd med att leta nektar – den ville inte gärna titta upp för ett porträttfoto så jag får vara nöjd med detta!

Guckusko vid Falshålets naturreservat

Idag kom jag hem från jobbet i riktigt skaplig tid, både tiden och energin räckte till en liten utflykt innan det blev kväller på riktigt. Efter en lång och intensiv arbetsvecka är en sådan utflykt något jag verkligen uppskattar! Vi styrde kosan mot Falshålets naturreservat för att se om guckuskon kommit igång med blomningen.

Info Falshålet
Klicka på bilden för att se den i större storlek, förmodligen får du ändå svårt att läsa en del av texten – fotografen är inte alltid så lysande på det där med fotografering 😉

Och nog blommade den, så vacker och så annorlunda mot många andra växter. En vild gissning är att det var ett par hundra plantor som blommade just nu. Jag kan tro att, om värmen inte tar kål på dem, så kommer de att blomma ett bra tag till.

Guckusko i sol

Guckusko vid Falshålet

Guckuskor i flertal

Guckuskor

Många guckuskor

Dessvärre var det inte enbart vackra orkidéer det fanns gott om i skogen. Vi blev helt överfallna av mygg också (inte den värsta sorten men illa nog). Hade det inte varit för alla mygg hade jag nog varit kvar i skogen och njutit av orkidéerna än. I stället sitter jag här med kliande armar och ben, jag gissar att en ljuvlig natt med kliande myggbett ligger framför mig – men det var det värt 😉

Mygga
I skogen var det alldeles fullt med små, elaka mygg. En natt med kliande myggbett är att vänta!

Falshålets naturreservat har väl egentligen inte så mycket annat att erbjuda än just orkidén Guckusko. I övrigt är det en ganska ordinär skogsdunge, vacker förvisso men inte särskilt speciell.

Du hittar många fler foton på den vackra orkidén i förra årets inlägg om Falshålets naturreservat!

Fotona är i vanlig ordning klickbara om du vill se dem i större storlek.