Så rackarns trött

Nu är jag så rackarns trött. Höstmörkret, kylan och alldeles för mycket jobb sätter sina spår. Bara allt jobb skulle vara nog för att bli trött, det andra kommer med som ”grädden på moset” om än i en inte alltför positiv bemärkelse.

Det låter väl inte klokt att jobba så mycket som jag gör men just nu är vi inne i en hektisk period på jobbet. Ingen ursäkt egentligen men mitt i allt slit så tycker jag att det är förskräckligt roligt. Och just det är väl kanske få förunnat. Att fortfarande efter tio år på samma arbetsplats fortfarande kunna tycka att jobbet är vansinnigt roligt!

Om man bara kan hitta en sund balans mellan allt jobb och en fritid som ger utrymme för återhämtning så är det nog ingen större fara. Men det är väl där jag brister en aning är jag rädd. Jag har lite svårt att skapa den där tiden för återhämtning. Inte kan jag skylla på någon annan heller, jag styr ju faktiskt mitt jobb helt och hållet själv!

Nåväl, jag kanske får lite hjälp på traven trots allt. I morgon är jag inkallad till chefen för ett ”allvarligt samtal”. Hon tycker att jag jobbar lite för mycket så jag vet redan vad det samtalet kommer att handla om. Och inte behöver jag hennes hjälp för att komma tillrätta med det heller. Jag har redan planerat in 14 lediga dagar i följd i anslutning till julen. Men visst är jag innerst inne lite glad för att hon bryr sig 🙂

Men trött blir jag lik förbaskat och nu är det hög tid att göra något åt det – sängen väntar på en trött, hårt arbetande ”tant”!

18 reaktioner till “Så rackarns trött

  1. Jag har periodvis arbetat alldeles för mycket, men än så länge har jag inte lidit av det. En fördel är att jag numera kan arbeta en hel del hemifrån. När jag inte hade barn kunde jag dock sitta kvar väldigt länge på jobbet, middagen intogs i ofta någon gång mellan tio och elva…. men så är det inte numera.

    Gillad av 1 person

    1. Lider av det vet jag inte om jag gör jag heller. Jag blir trött men i övrigt är det nog ingen fara. När jag hade hund eller när sonen bodde hemma jobbade jag ju inte så här, det är nog lite ”okynnesjobbande” också. Jag kan som sagt styra en hel del själv 🙂
      Men ganska dumt är det hur som helst 🙂

      Gilla

  2. Jag stormtrivdes med mitt jobb med äldre, jobbade på timme, men oftast var det heltid. De andra var sjuka, vabbade, semester eller gick på kurs. Sen hade jag grupper hemma på kvällarna, vad ska jag kalla konceptet ”andlig orientering.” Omtyckta stunder och folk köade för att få hänga med. Sen tog jag emot folk både med healing och så la jag kort, vanliga kort. Allt var roligt och tiden rann iväg, nog kände jag mig jäkligt trött ” på slutet”, men skulle bara göra detta och sen detta så skulle det vara lugnt. Men det blev ju sällan så, telefonen ringde, folk behövde prata och jobbet som jag ibland var ledig ifrån ringde in mig på morgonen vid sjukdom och jag fick boka om mina kunder. En dag tog det bara stopp, sen rullade inget framåt bara bakåt, jag opererades för två brock, underfunktions på sköldkörteln, utmattningsdepression, något var fel på njurarna. Tänk att jag hade roligt alla år med mitt jobb, grupper och allt som snurrade på, en jäkel på att jobba och stormtrivdes. Tänk på dig själv, lägg om ditt liv för att få ett liv också framöver. Gå in i väggen gör folk som är ambitiösa, slitvargarna som också oftast tar sig tid med alla andra, sig själv sist. Akta dig, akta dig. Jag hör varningsklockor ringa! Lyssna!

    Gillad av 1 person

    1. Oj, du har varit aktiv hör jag!
      Jag är väl medveten om farorna med att jobba mycket. Tror nog chefen tänker påminna mig om det idag också – hon är mån om oss.
      Jag lägger in ledighet så där ibland, nu 14 dagar i sträck, och den ruckar jag inte på. Tror nog det balanserar upp en hel del trots allt. Förra veckan tog jag mig en ledig dag också – försöker hålla det på en någorlunda lagom nivå med andra ord.

      Gilla

  3. För ett antal år sedan resonerade jag precis som du. Det är ju bara roligt. Men nej, det är inte bara roligt. Det tär på annat.
    Så småningom tillkom dessutom pendlingen för mig som verkligen blev spiken i kistan.
    Alltså, blir helt förtvivlad över allt jag missat då jag var chef på jobbet, gruppledare i partiets kommunala grupp, skötte jobb och politiska uppdrag, var alltid uppbokad på olika möten. Både inom jobbet och fritiden. Ibland ville jag ha fredad zon då jag car hemma. Men som politiker och partiets gruppledare så ringer journalister jämt och ska ha ens åsikt om något man inte ens hunnit läsa in. Slutade svara i telefon hemma. Men barnen var för nyfikna att låta bli, det kunde ju vara ett samtal till någon av dem! Vid ett av dessa tillfällen var det yngsta barnet som svarade……och såklart var det en reporter! Barnet visste mycket väl att jag för en gångs skull var hemma en kväll, men hon ropade ”mamma är du hemma, eller”? Såklart reporten hörde både barnets rop till mig och mitt ”nej, jag är inte hemma”.
    Eller på ett chefsmöte med jobbet, en fikarast, jag slår på min telefon för att kolla om familjen eventuellt ringt. Massor av meddelanden att lyssna av innan det bryts av ett inkommande samtal från en reporter. Talar om att jag är på möte kan inte prata och stänger av telefonen igen.
    På kvällen då jag är på mitt hotellrum igen sätter jag på telefonen för att börja lyssna av inkomna meddelanden….så ringer bordstelefonen på hotellrummen….det är mr X som meddelar att mamma drabbats av en hjärtinfarkt!
    I backspegeln ser jag bara att inget var värt allt detta.
    Allt det här finns kanske som en bakomliggande orsak till den situation jag hamnat i nu?
    Vill INTE att fler, t ex du ska hamna där. Kram

    Gillad av 2 personer

    1. Fullt så där upptagen är jag inte 🙂 Du verkar ha haft ytterligare ett par växlar i jämfört med mig.
      Jag balanserar upp det med ledighet, men visst funderar jag över mig själv ibland. Tror nog jag får lite bassning av chefen idag också!
      Jag är trots allt mycket medveten om farorna så jag försöker få till lite längre sammanhållna ledigheter och någon enstaka ledig dag ibland där emellan.

      Gillad av 2 personer

    1. Jo jag vet, det är väl just det där med att tänka på sig själv som inte alltid funkar så bra. Men jag försöker verkligen kompensera med lediga dagar och då tar jag verkligen ledigt, kollar inte ens mejlen.

      Gillad av 2 personer

  4. Jag ska inte komma med några förmaningar men jag är glad att din chef håller lite koll på dig 🙂 Men jag vet hur det är när något är roligt. Man fortsätter lite till, och lite till och sedan gör man en sista ansträngning bara för att man inte vill sluta. Så kan jag göra utan egentliga problem eftersom jag styr nästan helt över min tid. Blir det för mycket kan jag vila precis så mycket jag behöver senare. Det kan man inte om man har ett heltidsjobb (se där, det kom en liten förtäckt förmaning i alla fall) 😉
    Det låter härligt med en lång julledighet. Återstår att se hur vilsam du låter den bli 😉 Om jag minns rätt så är det inte så lång tid till en härlig resa senare, med värme och förhoppningsvis massor av återhämtning 😀

    Gillad av 1 person

    1. Du minns rätt, men vi åker inte förrän i februari och bara en vecka. Nu tänker jag försöka ta några dagar ledigt både före och efter veckan för att få lite mer sammanhängande ledighet. Och som det ser ut blir det hela 14 dagar i följd nu till jul.
      Fick lite förmaningar från chefen idag, men inte är hon så tuff som hon försöker låta 🙂

      Gillad av 1 person

  5. Det är bra att din chef håller lite koll på dig och att du planerar in sammanhängande ledighet när det går. Det är kanske lättare när det är roligt men även det kan göra att man hamnar i en situation när det inte går längre. Vila behövs för att man ska orka ge.

    Någonstans nämnde du förtroendearbetstid. Jag har flera lärare i min omgivning och förtroendearbetstid är vad de också har som en del av arbetstiden. Men den har nästan ätits upp av alla nya arbetsuppgifter och de har ingen möjlighet att ta ut kompensation för all tid som de gör utöver. De jobbar tills jobbet är klart och blir tröttare och tröttare. Det slutar med en katastrof.

    Gillad av 1 person

    1. Jag har en tjänst som har ”förtroendearbetstid” eller snarare ”oreglerad arbetstid”. Jag har alltså inga fasta arbetstider utan ska jobba när det behövs och vila när jag inte behövs på jobbet. Sen finns det så klart regler runt det också, även min arbetsvecka är ”bara” 40 timmar.
      jag försöker så gott jag kan att balansera det, inte det lättaste men jag jobbar på med det 🙂

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Anne Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.