Vackra Vägvårdan

Dagens promenad ledde mig till en stort bestånd av Vägvårda – eller Cikoria som den väl egentligen heter. En gammal nyttoväxt som sägs hjälpa mot både gikt och gulsot, lider man nu inte av dessa åkommor kan man istället koka kaffe på Cikorians rot eller använda dess blad som sallad. Själv nöjer jag mig med att beundra den för nog är den bra vacker!

Cikoria
Cikoria – eller Vägvårda om du så vill
Vägvårda
Vägvårda med bonusfluga

Gamla Uppsala kyrka

I lördags tog vi oss en svängom i trakterna runt Uppsala. Valsgärde gravfält och Uppsala högar var målet men vi kunde inte låta bli att ta en liten svängom runt Gamla Uppsala kyrka när vi ändå var där. Sveriges första domkyrka hade dock hunnit stänga för dagen men den var vacker att beundra från utsidan också! Här kommer lite info om kyrkan, texten har jag lånat från Svenska kyrkans hemsida.

Gamla Uppsala, det ursprungliga Uppsala, var Svearikets kungasäte och religiösa hjärtpunkt och en tings- och marknadsplats som nåddes med båt och släde över Mälarens och Fyrisåns vattensystem. När svearna kristnades så revs hednatemplet. I dess ställe byggdes en korskyrka i gråsten i den romanska stilen. 1164 blev den domkyrka i Sveriges första ärkestift.
Runt mitten av 1200-talet brann domkyrkan. Det fick till följd att en ny domkyrka byggdes upp i Östra Aros, dagens Uppsala. Den eldhärjade domkyrkan i Gamla Uppsala byggdes om till en församlingskyrka.

Här tillbringade vi ganska lång tid, särskilt som somliga i sällskapet hade nära och kära som vilade på kyrkogården utanför kyrkan och gärna ville besöka gravarna.

Gamla Uppsala kyrka
Gamla Uppsala kyrka – gammal men vacker!
Klockstapel
Klockstapel vid Gamla Uppsala kyrka
Kyrka med blomster
Gamla Uppsala kyrka fotad från ”nedre” kyrkogården – blomsterprakten var fantastisk!

Sen finns det sådant som får sonen att gå igång mer än annat – tilltaget att hugga sönder en runsten för att få den att passa i kyrkoväggen är en sådan sak 😉 Vi får väl bara konstatera att vi ser annorlunda på hur en runsten bör behandlas nuförtiden!

Inmurad runsten
Runsten – lite friserad i formen för att passa i ett gammalt dörrhål (tror vi).

Kungshögarna i Gamla Uppsala

Efter turen till Valsgärde gravfält igår åkte vi vidare till Kungshögarna i Gamla Uppsala, eller Uppsala högar som de kanske är mer kända som. Här kan man gå länge utan att bli trött på omgivningarna vill jag lova och för min egen del var det faktiskt ett premiärbesök. Jag har förvisso varit i området förut men aldrig gått runt vid högarna.

Uppsala högar
Två av högarna – Mitthögen och Östhögen som de kallas

Numera får man inte gå upp på högarna (även om flera gjorde det ändå som ni ser på fotona) då slitaget från alla turister och ”utflyktare” är alldeles för stort. Och nog kan man se spåren som gjorts av vandrande fötter upp och ner för högarna sidor!

Vädret var alldeles lagom för att skrota runt i omgivningarna och även här hade vi så klart stor nytta av våra guider som kunde berätta lite mer än vad som står på informationsskyltarna!

Kungshögarna i Gamla Uppsala
Uppsala högar – Västhögen och Mitthögen
Gamla Uppsala högar
Högarna sedda från Gamla Uppsala kyrkas mur
Ensamt på toppen
Det kan vara lite ensamt på toppen!

Valsgärde gravfält

Idag var vädret alldeles lagom för lite utflyktande och vi tog tillfället i akt.. Första stoppet blev Valsgärde gravfält, eller Valsgärde båtgravfält som det också kallas. Gravfältet är från Vendeltid – Vikingatid och där finns många gravar i olika former. Området är beläget strax norr om Uppsala, bara tre kilometer från Uppsala högar. Det gravfältet är mest känt för är de så kallade båtgravarna som är 15 stycken och där personerna i fråga har begravts tillsammans med/i sina båtar. Mer om detta kan du läsa på universitetets hemsida om du känner för det.

En sak lärde jag mig och det är att båtgravar är oerhört svåra att fånga på bild, små fördjupningar i marken gör sig liksom inte så bra på foto. Ett par foton fick jag i alla fall med mig hem och om du kikar noga på det översta fotot så kan du nog urskilja vart fördjupningen i marken finns 😉

Vallsgärde båtgrav
Båtgrav på Valsgärde gravfält utanför Uppsala
Vallsgärde
Vägen till Valsgärde gravfält – gravfältet är de kullar du ser invid vägen.

Ingen rast – ingen ro…

Det är hektiska tider med ungar i boet, det kan nog dessa nötväckor* skriva under på. Ungarna ser ut att börja närma sig flygfärdiga och hungern är uppenbarligen stor!

Jag gissar att jag om några dagar eller så kan se lite pågående flygövningar här hemma.

* Jag tror i alla fall det är en nötväcka jag fotat – fågelsorter är inte min starkaste sida.

En sväng i det fria!

Nationaldagen är inget vi direkt firar här hos oss, njuter av den gör vi dock. Den bjuder ju på en extra ledig dag! Idag avnjöts den, stundtals i alla fall, i det fria. Funderade ett tag på att åka iväg och göra något kul men insåg att jag njöt lika mycket av att bara vara 🙂

Veronika
Veronika, liten och oansenlig men rusigt söt – här med ett litet besök
Blomma
Här går jag bet på vilken blomma det är men någon form av klint får jag väl tro
Humla
En humla i full färd med att leta nektar – den ville inte gärna titta upp för ett porträttfoto så jag får vara nöjd med detta!