Tulpanens dag

Tulpanens dag har jag lärt mig av Anki att det är idag, en av alla temadagar som dyker upp numera. Jag tror det snart nog finns en temadag för allt! Men vad passar bättre en dag som denna än ett foto på tulpanbuketten jag har på köksbordet!

Annars händer det inte mycket här vilket är främsta skälet till min ”bloggtystnad”. Jag åker till jobbet, jobbar, åker hem och trillar ihop i soffhörnet för det mesta. Inte mycket att orda om på bloggen då. Men, jag förmodar att det är precis som  det ska vara – i alla fall stundtals 😉

vinterbukett

Färgglad potatis

Idag blev det minst sagt färgglad potatis till middag. I fredags köpte jag en påse ”blandad delikatesspotatis” på ICA och vissa av dem var rejält färgglada!

På fotot är det enbart potatis ni ser, utöver potatisen åkte även lite rödlök och palsternacka med in i ugnen. De ugnsrostade rotfrukterna blev lite mer färgglada och lite roligare än vad som annars är vanligt! En köttbit, lite god sås och lite sallad till det så var söndagsmiddagen i hamn.

potatis

Skekarsbo vid Färnebofjärden

Efter turen till Ingbo källor åkte vi vidare mot Skekarsbo, en utsiktsplats i Färnebofjärdens nationalpark. En färd på smala vintervägar genom skogarna utanför Tärnsjö.

Det var inte utan att jag höll i hatten (hade gjort om jag haft någon i alla fall) och bad till gudarna om att jag inte skulle möta någon på de smala och hala småvägarna. Det gjorde vi nästan inte heller, en enda bil och den mötte vi lämpligt nog när vi nästan var framme och vägen var bred och fin.

dalälven vid skekarsbo
Utsikt från bilparkeringen

Här inne i fjärden, eller viken vilket det nu är, har isen nästan lagt sig helt på Dalälven. Jag förmodar att, om kylan fortsätter, det inte dröjer länge förrän isen lagt sig ordentligt och man kan se folk ute och åka skridsko eller skidor över isarna. Inget för mig, ska jag ge mig ut på isarna vill jag försäkra mig om att det är bottenfruset först 😉

bryggan vid skekarsbo

båtplats vid skekarsbo

Översnöad båt

Vid Skekarsbo finns också ett utsiktstorn, Skekarsbotornet, från vilket man ska kunna se i princip hela nationalparken. Tornet är 20 meter högt och mäter 97 meter över havet från högsta plattformen. Inget för mig som är höjdrädd med andra ord – jag fick nöja mig med vyerna i marknivå.

Översnöade bojar
De här bojarna flyttar sig inte någonstans innan våren anländer 🙂

Jag måste medge att jag är inte helt säker på stavningen här, på vissa ställen kan man läsa Skekarsbo och på andra Skekarbo. Jag har valt den förstnämnda stavningen av den anledningen att det är vad nationalparkens hemsida valt att använda.

Med det vände vi hemåt, nöjda och belåtna efter dagens naturupplevelser. Som lite kuriosa kan jag berätta att jag också fick se två örnar (vid olika tillfällen). Några foton kan jag inte bjuda på för naturligtvis dyker de upp när jag kör bil, fotografering vid dessa tillfällen är klart olämplig. Vi tror hur som helst att det var havsörn vi fick beskåda, mäktiga fåglar minst sagt.

Hemarbete av (minst) två anledningar

Idag är det jobb på hemmaplan som gäller, att ha den möjligheten är en av fördelarna med mitt jobb. En dag utan bokade möten kan lika gärna betas av hemma som borta. Nu händer det inte så ofta så jag får passa på när tillfälle ges!

Just den här möjligheten har jag inte utnyttjat till fullo tidigare. En av anledningarna till det är nog att jag tycker det är trevligt att ha mina kollegor i närheten. Men efter lite funderande har jag bestämt mig för att utnyttja möjligheten lite mer frekvent, det blir inte så ofta ändå som en dag är helt utan inbokade möten. I huvudsak finns det två anledningar till det. Den ena är att jag får mer ro att läsa ikapp, skriva och planera när jag sitter hemma. Sådant är ju viktigt för att få lite flyt i jobbet. Den andra anledningen är av hänsyn till miljön. Jag måste ju ta bilen för att komma till jobbet och genom att sitta hemma då och då så minskar jag i alla fall mitt miljöavtryck något. Kanske inte så stort bidrag i miljöfrågan men bättre med lite än ingenting alls tänker jag!

dscn7674

En annan positiv sak med hemarbetet är att jag får en helt annan möjlighet att ta mig ut och få lite dagsljus på lunchen. En härlig, men kylig, promenad blev resultatet idag. Sämre kan man allt ha det 😉

I väntan på snön

Så här i Alfridas spår har SMHI nu utlovat ett rejält snöoväder. Vi klarade oss förvisso lindrigt undan efter stormen men andra har det desto tuffare. För dem måste det kännas ganska hopplöst med ett nytt oväder på gång.

Även den här gången tycks min lilla del av kartan befinna sig precis i utkanten av de områden som sägs komma att drabbas mest av ovädret. Jag antar att jag blir varse under det kommande dygnet hur det hela kommer att utveckla sig. Som det låter handlar det om en till två decimeter snö som väntas under ett dygn och det är ju egentligen inget konstigt i sig en svensk vinter. Men för de som redan innan är utan el och kanske med mängder med träd över både vägar och hus blir det så klart helt ohållbart.

Men i väntan på snön får jag roa mig med andra saker, som att fota en av de tappra blommorna i nyårsbuketten till exempel!

nyårsbuketten
Sliten men vacker ändå!

Julen är slut – vardagen har återvänt!

Idag ägnade jag mig åt att stöka undan julen och städa här hemma. Så skönt att det är gjort, men det skulle väl vara lite olikt mig att sätta mig och njuta efter utfört arbete!

Jag har länge funderat på att skaffa nya lampor till vardagsrummet, till fönstret och till en hylla jag har där. Nu när det var dags att byta ut juleljusen mot de gamla lamporna så fick jag för mig att vi måste åka iväg och köpa nya. Sagt och gjort, vi lastade in oss i bilen och bar iväg – och nya lampor fick jag med hem. Riktigt nöjd blev jag också!

lampa
En av lamporna jag köpte, en likadan pryder sin plats i fönstret. Den observante ser att det fortfarande finns lite jul i huset – jag kan ju inte gärna kasta amaryllisen som är på gång att blomma 😉

Som belöning efter väl utfört arbete bjöd syster yster på goda räkmackor (varför hon belönar mig för att jag städar hemma hos mig själv är väl kanske en gåta). En riktigt trevlig avslutning på en lång och intensiv dag!

räkmackor
Lite gott att äta på kvällskvisten!

Alfrida har nedgraderats

Stormen Alfrida har härjat på här under natten. Nu tror jag inte att det här hos mig har räknats som storm men rejält blåsigt har det varit. 

Alfrida

Nu har varningarna nedgraderats till klass 1 och så snart dagsljuset infinner sig ska jag ge mig iväg till jobbet. Jag kan tänka mig att det kan finnas lite hinder på vägen och att se dem i god tid är helt klart att föredra med tanke på halkan. Gårdagens ösregn har förvandlats till blankpolerad is under natten, jag förmodar att bromssträckan blir därefter!

Varning för mycket hårda vindar

Det nya året anländer med fart vill jag lova – stormhastighet på sina håll. Det plingade till i min telefon och där fanns en klass 2-varning för mycket hårda vindar i området där jag bor.

Storm

Hos mig – som bor väster om E4:an klarar vi oss tydligen med mycket hårda vindbyar medan de som bor ett par mil österut får stå ut med stormbyar. Än så länge har jag inte märkt något av stormen Alfrida men det kommer väl framåt natten. Kanske på sin plats att gå ut och flytta lite på bilen som just nu står parkerad alldeles för nära några stora träd. Det är väl dumt att utmana ödet även om just de träden stått pall för många stormar förut.

Välkommen 2019

Så har 2019 anlänt och det med solsken och plusgrader. Om man bortser från ishalkan har dagen varit alldeles utomordentligt lämpad för utevistelse. Och så blev det, jag inledde 2019 på samma sätt som jag avslutade 2018 – med en promenad.

Väg
2019 års första promenad på nya ”vägar”

Än så länge är 2019 ett alldeles oskrivet blad men visst finns det lite planer på att göra annat än att bara jobba även om jag nog får inse att jobbet kommer att ta en stor del av min tid. I februari bär det iväg till Teneriffa för en veckas semester med, förhoppningsvis, lite sol och värme.

Även våren kommer sannolikt att innebära en resa söderöver, sonens sambo ska plugga i Rom i tio veckor och vi måste naturligtvis hälsa på henne. Jag gissar att sonen kommer att åka fler gånger än så under våren, de är ju fortfarande nykära och tio veckor är ju oceaner av tid för ett ungt par.

Lada
Lada – daterad långt tidigare än 2019

Därefter väntar en ännu helt oplanerad sommarsemester, med tanke på det farande jag tänker ägna resten av året åt så gissar jag att jag får fira den på hemmaplan. Nu är ”hemester” inte att förakta det heller så jag har inga som helst problem med den preliminära planeringen.

Framåt nästa vinter så fyller jag själv lite ”halvjämnt” och jag kan nog tycka att det skulle vara trevligt att tillbringa den dagen (och några fler dagar) någonstans där det är lite varmare i början av december än vad det är här på hemmaplan. Än så länge har jag inga som helst planer på vart i världen det kan tänkas vara men det löser sig alldeles säkert vad det lider 😉

Utöver det hinner jag nog inte så mycket mer än att jobba och umgås med mina nära och kära, hämta lite kraft ur naturen, ”utflykta” lite och försöka ta hand om mig själv efter bästa förmåga. Med tanke på hur fort tiden går numera så gissar jag att även år 2019 tar slut i ett nafs!